Birgitta Stenberg

”Jag vill ha livet, med dess makt, dess bredd, dess rysning. Jag vill ha hela livet!” Emile Zola Ovanstående citat skulle kunna ha skrivits med Birgitta Stenberg i åtanke. Om det finns någon författare i den svenska litterära sfären som är en äventyrare, en vagabond, och en person som tycks vilja suga märgen ur livet, så är det hon.

Utnämnd till en litteraturens Bombi Bitt tilldelades hon Piratenpriset år 1999. Allt ifrån att resa ut i världen för att finna inspiration, till att senare slå sig ner på ön Åstol på västkusten, har format det liv som lagt grunden till att skapa de berättelser som utgör hennes mångfasetterade författarskap.

Birgitta Stenberg föddes 1932 och fadern dog när hon var 12 år gammal. Hon satte sig själv i livets skola då hon inte avslutade gymnasiet, utan reste från 1950 och flera år framåt i södra Europa, där hon samlade intryck, utvecklade sitt författarskap och knöt kontakter med nya människor.

Hon återvände till Sverige i mitten av 1950-talet och hade under en period olika journalistjobb. 1956 debuterade Birgitta Stenberg med romanen ”Mikael och Poeten”. En roman med en avancerad form som inte skulle komma att prägla hennes fortsatta författarskap, som istället domineras av en läsvänligare realism, med en underliggande ton av fantasi och berättarglädje. Birgittas två liv ”Frihet, frihet, frihet! Att äga sin egen tid så att man kan göra vad man vill när man vill. För att uppnå detta mål måste man först ta reda på vad man egentligen önskar av livet och sedan leta reda på medlen som kan leda fram till fulländningen. Detta kan medföra drastiska uppoffringar. Först och främst bör man besluta sig för var man ska bo. Själv började jag med att pröva olika konstnärskolonier och storstäder där jag genast blev indragen i andra, djupt engagerande aktiviteter än dem jag beslutat ägna mig åt. Räddningen blev Åstol, en liten ö på Västkusten.” Det kan nästan tyckas som att Birgitta Stenberg har levt två liv. Det ena mitt i orkanens öga med droger och stormiga förhållanden, och hon blev katolik och kommunist, arbetade för CIA och på utrikesdepartementets pressbyrå. Hon spelade källarteater i Gamla Stan och uppträdde på nattklubb i Rom, umgicks i halvt kriminella kretsar – bland annat i utkanten av Kejne-affären som hon sedan skulle komma att skriva en roman om.

Sedan finns den andra delen av hennes liv. Bilden av en lugnare Birgitta träder fram. Hon flyttar till en ö i Bohuslän där en stor del av de ca 400 invånarna tillhör Pingstkyrkan. Hon finner kärleken och gifter sig år 1974 med stuveriarbetaren Håkan Lagergren. Birgitta Stenberg blir yrkesfiskare, har en biodling i Tiveden med sin man, och skriver barnböcker. Enligt henne själv är livet på Åstol platsen där hon får utrymme och ro, platsen där hon skriver och där hon funnit den perfekta friheten.

Författaren Birgitta Stenberg är en författare som kanske mest är känd som vuxenförfattare. Sedan hennes debut 1956 har hon haft en blomstrande karriär och hennes verk – både prosa, lyrik och barnböcker – utgör ett drygt 25-tal böcker. Bland hennes alster finns bl.a. romanen ”Chans” (1961) samt en självbiografisk svit förlagd till 50-talets Stockholm. En av dem dramatiserades 1990 och blev en framgångsrik tv-serie. Med romanen ”Chans”, som spelades in 1962, etablerades Stenberg som författare även för en yngre publik, och hennes författarskap har sedan sträckt sig över flera genrer: romaner, självbiografi, poesi, barnböcker, dokumentärer mm. En av Birgitta Stenbergs diktsviter handlar om nattfiske och överfallsväder på Kattegatt. Bakgrunden är Birgitta Stenbergs flytt till ön Åstol. Sin andra diktsamling skrev Birgitta efter sin älskade makes död 1991. Den blev en del av sorgearbetet och heter ”Mannen i Havet” (1992).

Trogen sitt sätt att arbeta, med sig själv som offer eller försökskanin, känner man i hennes verk närvaron av en författare som är nyfiken och undersökande. Som alltid använder hon sina erfarenheter som grund, och som ett sätt att studera andra människor.

Birgitta Stenberg är, utöver sina alster för vuxen publik, även känd för sina barnböcker. Hennes första barnbok ”Klara färdiga” från 1976 blev tv-serie två år senare.

Men mest känd är kanske samlingen av bilderböcker med Billy. Tillsammans med Mati Lepp har hon skapat en charmig, smårund figur som med sina vardagsäventyr har blivit en favorit bland barn i förskoleåldern och deras föräldrar.

Melissa Isakovic