Nya människor i fel ordning
Köp boken Lyssna på boken ProvläsUtgivningsdag: 2021-09-24
Recensionsdag: 2021-09-24
Mediakontakt: Janina Rak
Uppläsare: Jonas Karlsson
Speltid: 6 h 40 min
Detta är en samling berättelser om några människor som alla vill bli något annat än de är. Vad vill de bli? Nya människor? Hur fungerar det, är allt i livet en enda cirkelrörelse eller är det omöjligt att kliva ner i samma flod två gånger?
Vi möter en rad olika individer: en far, en son, en fru, en kompis, en flickvän, en arbetslös, en tyst, en präst, en kille i grön jacka, bröderna Anders och Patrik, deras respektive Frida och Victoria. Fast inte i den ordningen.
Musiken mellan berättelserna är komponerad och framförd av Martin Hederos.
"Det här är mycket god novellistik." /Ola Larsmo, Dagens Nyheter
"Det här är mycket god novellistik. (...) Min favoritnovell är 'Tre meter Hornsgatan' (...) Allting som sker omkring oss är naturligtvis precis så mångbottnat och avgrundsdjupt – om man kunde stanna upp och urskilja allt som händer i det som synes ske. Jag tror att jag fastnar för just den texten också för att den påminner om den kamp med minnet och tiden som nog just bara den skrivna litteraturen kan fånga in och skänka tillbaka till oss." /Ola Larsmo, Dagens Nyheter
"Man vet inte någonting om andra människor. (...) Eller, det finns ett undantag. Jonas Karlsson vet. Han har hittat nyckeln till tankebanor och känsloliv som gör att han med absolut gehör kan skildra en frånskild kvinna som letar efter ny mening, en pojke som står på tröskeln till något som kanske är vuxenlivet, den udda existensen vid bardisken. Och i sina berättelser om detta så vardagliga och icke-speciella skapar han små glidningar i tillvaron där allt sätts på spel, där allt som både de fiktiva gestalterna och läsaren trodde visar sig vara något annat. Det sker små ras och underverk men vardagen ger aldrig helt vika. (...) Var och en av novellerna fungerar utmärkt även avskild från de andra. (...) efterhand kastar Karlsson ut bollar mot det förflutna, in i andra noveller, rakt på läsaren som tvingas ompröva det som stod tio rader ovanför. Är inte detta ett läsäventyr så vet jag inte. Framför allt är det människors ständigt pågående inre monologer som är Jonas Karlssons spetskompetens. Även när de ältar som mest så är det aldrig ett ord för mycket (...) Det är tragedi och komedi och ett alldeles eget tonfall. (...) ytterligare en spetskompetens – att fånga hur människor pratar med varandra, särskilt när de säger saker de inte menar, där är Jonas Karlsson en sann mästare. Och en tredje specialitet: sinne för det absurda i tillvaron. Det är inte så ofta jag läser en bok och tänker att författaren har haft roligt under skrivprocessen. Nya människor i fel ordning kanske kom till under stor vånda, vad vet jag, men intrycket jag får är att den skrevs med lätt hand, stor nyfikenhet och innerlig kärlek till berättarkonsten." /Maria G Francke, Sydsvenskan
"Det kanske finaste som Karlsson lyckas med i denna samling är att väcka en mycket banal men ändå väsentlig insikt till liv: Precis så här ovanliga är alla vanliga människor." /Rikard Flyckt, Jönköpings-Posten
"När jag läser Jonas Karlssons novellsamling Nya människor i fel ordning har jag stundtals intrycket av att läsa en uppdaterad, glättigare version av Dostojevskijs Anteckningar från källarhålet. (...) Men Dostojevskijs självupptagna misantrop som spyr galla över sig själv och andra har i Karlssons tappning blivit ett normaltillstånd som spritt sig till en grupp lösryckta människor, som alla tänker en sak men säger eller gör något annat. Sådan har människan alltid varit men Karlsson tar vår inkonsekventa natur till sin maximala spets, vilket gör att många förefaller obegripliga, absurda, ja nästan komiska." /Sinziana Ravini, Göteborgs-Posten
"Jag kommer att tänka på självaste Alice Munro när jag möter kämparna i Jonas Karlssons Nya människor i fel ordning, den skådespelande författarens mest lekfulla hittills och en underbar novellkavalkad som kretsar kring allt det där vi hade kunnat bli, allt det där man så innerligt gärna skulle vilja vara.
Precis som hos nobelpristagaren drömmer Karlssons huvudpersoner om att bryta upp och skapa sig ett bättre, lyckligare liv. Och precis som hos Munro blir det allt som oftast pannkaka av försöken. Det låter deppigt, men är snarare befriande, livet är tack och lov ingen klämkäck självhjälpsbok och Jonas Karlsson är fenomenal på att skildra längtansfyllda losers med sin patenterade blandning av humor, melankoli och värme. (...) Och alla figurer trasslar sig på ett elegant vis in i varandras berättelser." /Jenny Lindh, M-magasin
"... faktum är att vissa noveller aktualiserar så allmänmänskliga teman att det hade blivit snudd på banalt om det inte vore för den omsorgsfulla lyhördhet som kännetecknar Karlssons prosa. För man tror på det han skriver. Även när det drar åt det absurda – och det kan vara tvära kast mellan det gravallvarliga och humorn, mellan svärtan och det bisarra. Ändå sitter man som läsare där med en känsla av att det inte hade kunnat vara på något annat sätt. Fram tills det blir just på ett annat sätt, för plötsligt blixtrar det till och mitt i en mening skymtar de oändliga lager som utgör en människa. Det är ingen liten bedrift. Och det är kanske däri osäkerheten ligger, i vart fall för läsaren, för Karlsson vägrar konsekvent att slutgiltigt fixera sina karaktärer. Personporträtten nyanseras och kompletteras, om inte omkullkastas, från en novell till en annan. Att man inte kan lita på berättaren är också det som gör texten så trovärdig. Osäkerheten som trygg punkt utgör således både ett berättartekniskt grepp och det tillstånd som kännetecknar vardagen hos det persongalleri som befolkar Karlssons värld. Det är en värld jag gärna besöker." /Joel Kellgren, Aftonbladet
"Jonas Karlssons prosa har en illusorisk lätthet över sig som om han, likt en ung Mozart vid cembalon, bara satt sig ned och låtit improvisationer flöda fram. Oavsett hur mycket arbete som egentligen ligger bakom är resultatet novell efter novell som omedelbart suger fast i läsarens empati. Situationerna och tankebanorna är alltför lätta att leva sig in för att man ska ha en chans att värja sig, särskilt som de kombineras med ett absolut gehör för vardagliga dialoger och hur absurda dessa faktiskt ofta är. Det hela är oerhört effektivt och synnerligen begåvat. Det är befriande fiktivt dessutom, klart närmare allmänmänskligt än självbiografiskt och ställer öppna existentiella frågor till läsaren utan vare sig pekpinnar eller svar." /Kristian Fredén, Borås Tidning
"Med sina ofta korta, välskrivna och impressionistiska noveller arbetar kulturarbetaren Jonas Karlsson ungefär på samma minimalistiska sätt som han gör med rollgestaltningen i pjäser och filmer. I berättaren Jonas Karlsson bor det en stillsam men känslig psykolog och han är en fin stilist - på sitt rytmsäkra och okrångliga sätt. [...] karaktärerna som figurerar i de elva novellerna i Nya människor i fel ordning hamnar sällan i högdramatiska situationer. Det handlar mer om det vardagsnära. Om små skalv i tillvaron. Om att någon rycker undan den säkra mattan man nyss stod på." /Lena Kjersén Edman, Västerbottens-Kuriren
"Karlsson skriver underhållande, underfundigt, får tillvaron att gunga till en smula. Livet är en vandring över nattgammal is - med bråddjupet ständigt närvarande därunder!" /Kenneth Gysing, Femina
Detaljerad fakta
Recensionsdag: 2021-09-24 Genre: Skönlitteratur och relaterande ämnen Originalutgåvans utgivningsår: 2021 Omslagsformgivare: Lotta Kühlhorn Uppläsare: Jonas Karlsson Thema-kod: Noveller, Sverige, Svenska, Nya tiden 1500– Speltid: 6 h 40 min Format (utgivningsdatum): Ljudbok, digital, 9789146238829 (2021-09-24)