”Fredrik Backman är i botten humorist. Det märks på hans drastiska och pregnanta formuleringsförmåga. Han fångar små och stora sanningar med oväntade exempel ... Som alla humorister värda namnet är Backman melankoliker, dock aldrig cyniker. Han tycker om människor och vill dem väl ... Han talar till sina läsare genom närmast sagoaktiga berättelser. Ändå känns det som om han viskar förtroligheter i ens öra. Det är som om han knäckt den kod alla skrivande människor, oftast förgäves, letar efter: han förstår att vara angelägen.”

Sydsvenskan

”Det är tonen som gör Fredrik Backman så speciell, en ton som balanserar mellan förtvivlan och försoning. Han gör ständiga vardagliga iakttagelser som sätter ord på våra tillkortakommanden, och kryddar med humor i överraskande vändningar. Ändå kan han förmedla hopp, och låter det alltid finnas en utsträckt hand, en livsnödvändig gemenskap åt den som är övergiven.”

Dagens Nyheter

”Till det fina hör hur författaren verkligen bryr sig om de människor han väljer att skildra, med eller utan kaninhuvuden. ... väl värd att läsa som ett slags saga om och för kantstötta vuxna, där de överdimensionerade kaninhuvudena samsas med påminnelser om att du inte är ensam om att ha tillfogats sår av livet. ... en berättelse om människor som helt enkelt har ont och som inte riktigt vet vad de ska ta sig till med sin smärta. Det är ett stoff som förvaltas med en ömhet som är svår att värja sig mot.”

Svenska Dagbladet

”... så småningom förförst jag totalt av de hopplösa idioterna till människor som hamnar i ett gisslandrama. En kärlekshistoria till livet och en sorgesång över förgängligheten. ... en roman som absolut är mödan värd.”

Tara (betyg 4)

”Där finns den kvalitet som utöver den säkra blicken för socialt maskspel gör hans mänskliga komedier så effektiva och gripande: de gör ont, för mitt i all slapstick och ibland forcerad svada finns smärtan i att leva som en skugga strax under ytan. Tänk, det tycker jag är stort.”

Göteborgs-Posten

”... snart var jag fast, som alltid när det kommer till mig och Backman. ... det är en lika viktig som fantastisk historia som berättas och jag kunde, som vanligt, inte sluta läsa förrän boken var slut – och klockan var långt efter midnatt.”

Värmlands Folkblad

”... jag fortsätter läsa Folk med ångest och blir snart gripen. Av pusslet Backman lägger, exakt utlagda trådar, cliffhangers, antydningar. Av den varma humorn, av pricksäkra och flyhänta analyser av både det ena och det andra. Hans bitande kritik av bankväsendet, vad sociala medier gör med oss, en känga åt cynismen på bostadsmarknaden. Men inte minst om att leva i allsköns relationer och framför allt om att vara förälder – och barn. Och vad man är beredd att offra och stå ut med som förälder. Och barn. Fastän allt ingår – suicid, alkoholism, sjukdom, skilsmässa, terapi, bankrån, gisslandrama – är det en riktig feelgoodhistoria med allehanda förlåtande klokskaper om livet.”

Socialpolitik

”Via åtskilliga förvecklingar och spännande cliffhangers rusar intrigen mot dess högst oväntade crescendo. Samtliga individer i romanen länkas samman av sorg, vilket bortom ramberättelsen utgör dess verkliga innehåll. Ju mer insyn läsaren ges i respektive levnadshistoria desto mer invecklad framstår helheten. Folk med ångest är ett humoristiskt kammarspel med dramatisk fond skildrat med stor

dos empati och värme.”

BTJ

”Folk med ångest är en skildring av den moderna människan där Fredrik Backman fångar såväl ångestframkallad press som vårt tidstypiska fokus på våra egna behov. ... Backman berättar om deras rädsla och ångest. Hur gör man egentligen för att klara av alla livets krav och påfrestningar utan att trilla ned i det där bottenlösa hålet någonstans längs vägen? Folk med ångest är bitvis en stökig berättelse som påminner lite grann om ett oskarpt fotografi som fångar ett ögonblick av vardagens kaos, men som samtidigt återspeglar verkligheten med knivskarp perfektion.”

Johannas deckarhörna